Öppet spår - så gick det!

Så blev det alltså dags för morfar, Henrik o jag att bege oss kl 4 på morgonen till Sälen för att köra

 90 km längdskidor...

Som ni ser på bilden gick jag i mål, o så även Henrik (fast bra mycket snabbare). 

Fäste fanns de första 4 milen, sen blev det plusgrader o både fästet, glidet o spåren försvann... då var det inte kul... Efter 7 mil var jag redo att lägga av, jag grät floder i Hökberg o var sjukt mycket mer slut o hade mycket mer ont i kroppen än t.ex. under Vidars förlossning... fast på alla andra ställen om vi säger så...

Men jag tänkte att så länge jag iaf klarar att stå upp o gå på skidorna framåt så gör jag det, o tur var väl det för ytterligare fem km längre fram blev spåren kallare o därmed kom fästet, glidet o spåren tillbaka vilket gjorde att det gick att diagonala igen. Då fick musklerna jobba annorlunda o orken började komma tillbaka, o när det bara var milen kvar så kom jag in i typ sjuttonde andningen så jag skidade på som en galning o började köra om folk o farbrorn i blått på bilden la sig bakom mig hela vägen in i mål. Tiden blev 8.42.45, att jämföra med 2009 när jag gjorde Öppet spår på 9.17.18... o den här gången hade jag inte kört mer än 6 mil på skidor innan loppet under hela vintern... bara löpning o styrketräning sen flytten o rullskidor i Växjö innan. Ganska nöjd!

Oväntat besök!

Dagen före öppet spår fick vi en liten övernattare i form av Henrik Wentzel som skulle köra samma lopp som jag, o när vi hämtade honom sprang min kusin Sara ifatt oss skrikande "Laaaaasse!!!", med Johannes o en kompis Viktor i släptåg. Sara hade precis avslutat Tjejvasan så när vi erbjöd lite fika o skitsnack i stugan innan deras hemfärd så var hon inte sen att hänga på, fortfarande med de andra två i släptåg.. :)

Så vi fick helt enkelt akuthandla lite fika (svårt att bjuda på fika utan fika...) o ringa hem till stugan så de värsta högarna med rena (för smutskläder finns ju inte på en skidsemester..) kläder kunde städas undan (läs: sopas under sängarna..). Sen blev det fika o kaos med två djuriskt trötta ungar o alldeles för många människor i stugan... Men supermysigt! 

Grattis Sara till loppet, riktigt bra jobbat!!!

Följ mig i öppet spår söndag!

I morgon kl 7 går starten i Sälen o efter 90 km skidåkning går jag förhoppningsvis i mål i Mora. Vill du följa mig i spåret genom att få sms vid delmålen o i Mora så skaffa WyWallet o skicka sen sms VASA ÖS 3794 till nummer 72777. Håll tummarna!

bytbil.com

Något att rekommendera till de som har bilintresserade barn: bytbil.com

Morfar letar ny bil o Elis väljer ut vilka som är intressanta...

Vi märkte dock ett behov av att följande sajter skapas: bytflygplan.com och bythelikopter.com

Snötunnel

Jimmie o mormor tog sig för att bygga snötunnel utanför stugan med pojkarna. Vidar satt snällt i pulkan o tittade på medan det grävdes o grävdes. Elis tyckte att byggandet av tunneln var oerhört spännande, men när allt var färdigt så vågade han inte krypa in..

 Som mest kunde mormor locka in honom såhär mycket, genom att själv krypa in från andra sidan. Det blir inte alltid som man tänkt sig..

1-åring!!!

Igår fyllde Vidar 1 år o även om vi har haft 1-årskalas behöver man ju fira det lite.. typ...

Vi hade 20 minusgrader ute så det var inte riktigt läge att ha honom i pulka, så istället åkte vi till Vasaloppsmässan inne i Mora. Mormor köpte skidor, stavar, pjäxor etc o Elis o Vidar fick varsin gnuggis.

 Vi firade Vidar med att laga ugnspannkaka iaf, han mulade glatt i sig nästan två stora portioner o när han blev mätt roade han sig med att verkligen SLÄNGA ner resten på golvet.. inte tappa, utan slänga med kraft!

 Lite mätning av spannet i butiken, några förbipasserande undrade om mormor skulle åka Kortvasan idag men fick ett väldigt bestämt nej. En av killarna som hjälpte till med utprovningen hade oxå ett förtroligt samtal med mormor om att det bara är Stockholmare som är ute o åker i -20, alla norrlänningar har tydligen "vett" att stanna inne... mormor ser sig alltså fortfarande som norrlänning efter ca 35 år som Hallänning...

 Vi passade på att käka buffé medan Kalla körde bort sig i semifinalen, tur att det var buffé för Vidar åt typ ett halvt kilo stroganoff....

Vas(s)a naglar

Syrran hjälper till med viktiga förberedelser inför söndag :-)

Hello Gesunda!

Direkt efter 1-årskalaset blev det att packa o köra till Skövde för övernattning o sen köra vidare till Gesunda, utanför Mora, för lite mys o skidåkning med mormor, morfar o moster Frida.

Alla blickar riktades mot barnbacken under första dagen, där Elis tog sin första skidtur!

 Lite osäkert i början... ville helst inte att mamma skulle släppa taget, men nån liten meter i taget o efter en stund var det t.o.m. lite spännande att åka den lilla banan med tunnlar o roliga gubbar. Han åkte inte själv i hela banan, men ibland fick mamma åka bredvid o som längst åkte han nog faktiskt ca 50 m själv!

Vidar var nöjd med att dras i pulkan, o gled längre o längre o längre ner i pulkan o intog sen en perfekt soffliggarposition o somnade...

 Att mysa i stugan resten av dagen är inte helt fel heller...

Vidars 1-årskalas!!!

Om några dagar fyller det lilla monstret 1 år o i lördags firades detta med  buller o brak! Nära o kära kom till Hbg o bjöds på kaos, tårta o husrundvandringar. Eftersom Elis lekte sk-ten ur sin 1-årsbakelse väntade vi med stor spänning när Vidar fick sin första bit födelsedagstårta... hur kladdigt skulle det här bli egentligen? Skulle den äntligen vita träpanelen behöva saneras med högtryckstvätt?

Men ack nej, tårta föll inte unge herrn i smaken alls... den lämnades synnerligen orörd o den vita väggen är fortfarande vit.. däremot älskade han kakor!  

 Lite paket fick han oxå, vilket roade o underhöll både små o stora...

Stort tack till alla som kom o firade vår lille plutt! Tack för alla presenter oxå, men tack framförallt för att ni kom... nu när min älskade mormor precis gått bort, är det ännu lättare än annars att se att det är det man uppskattar mest, att folk tar sig tiden o omaket att komma o spendera några timmar med oss! Ovärderligt!

McDonalds i Mora

Vidar 'the Beast' testar naturell burgare på vad som känns som norra Sveriges enda restaurang 'gyllene bågarna' (iaf med tanke på folkmängden). Kärlek vid första tuggan!

Ljusfestival

Det är ljusfestival i Hbg så över hela stan finns massor med tillfälliga konstverk som lyser i vintermörkret!

Invägning

Ett år, nästan iaf, 9.5 kg, 76 cm o massor med beröm för alla sina skills :-)
Men även i hbg får vi backning på vikten, o de får samma svar som i Växjö; Ser han verkligen tunn ut?? I mina ögon är han rätt tjock!

Snöig återträff

I helgen var vi tillbaka i Växjö, o dessutom tillbaka på Kampen o Unamans väg! Bodde i gamla hederliga gillestugan o hälsade på Isak o Lina o Ellen o Vilma. I Växjö fanns det ganska gott om snö så Lina o jag drog ut alla barnen utom Vidar till pulkabacken!

Naken sågning..

Vi håller äntligen på att sätta in garderober i sovrummet, där det förut var vägg o två dörrar (en till gamla badrummet o en till den gamla minigarderoben). Det innebär att vi måste såga en del i våra nya garderober, vilket en nyfiken, men säkerhetsmedveten, Elis tycker är jättespännande... så ikväll tog det lite tid med ombytet från vanliga kläder till pyjamas...

Älskade momma Hildur...

Världens finaste människa, min mormor Hildur Wedin, gick bort igår morse.

När vi var i Veinge i jul o nyår passade jag på att hälsa på henne med Vidar o mamma, o hon skrattade så hon tjöt åt Vidar som far runt över hela lägenheten.

Till sommaren skulle hon fyllt respektabla 97.

Hon är o kommer vara gränslöst saknad, jag skulle vilja skriva hur mycket som helst om hur fin o underbar o rolig hon var, men tårarna strömmar nedför kinderna så det får vara. Ni som inte fick äran att känna henne, får försöka föreställa er.

Bröllop!

Kärleken segrar ännu en gång, min underbara kompis Frida har hittat tillbaka till sin gymnasiekärlek Anders o i lördags var det bröllop i Tykarpsgrottan. Så otroligt vackra de var o fint med tomtebloss o nysnö!

Jimmie skulle varit med men då både Elis o Vidar var febriga o Vidar kräkts hela natten så fick Jimmie stanna hemma.

 Själv hade jag äran att vara toastmadame o med hjälp av både sonen Lukas (till vänster) o kusinen Melvin (i famnen) samt alla andra gäster o sist men inte minst den väldigt friskostiga alkoholansvarige Pia så kändes det som om det gick som en dans.... det blev rätt namn på alla talare iaf... ;)

Kul som tusan var det! Tack Frida o Anders för en underbar dag/kväll/natt!