Sista dagen

Vad hinner man med i Paris efter sovmorgon innan flyget? Smita in på Notre dame som en mässbesökare för att undvika ännu en kö, strosa längs med marknaden vid Bastille samt dricka ännu mera vin till ostindränkta ravioli! På återseende Paris!

Ännu en klassiker

Är ju creme brullé, o den slank ner utan problem, särskilt efter en seg biff till huvudrätt..

Bilbyte?

Efter triumfbågen, Eiffeltornet o Louvre gjorde vi lite fönstershopping på champ e-gatan.. Vad tror ni, får vi in 2 bilbarnstolar?

Crepes med korv?

Lite tveksamma till dagens lunch, crepes med korv, lök o ost, men det var rätt gott faktiskt, fast det hade nog blivit bättre med en tysk korv, fransmännen är inte bäst på allt..

Klassiker

Är man i Paris måste man upp i det där hyfsat berömda tornet, så vi tog på bekväma skor o gick de steg man kunde o bytte sen till hiss för att nå toppen o den fantastiska utsikten i solljuset. Helt underbart!

Massa pasta

Vi drog ut på julmarknad här i Paris men då bacillskräcken tog tag i Jimmie fick vi nöja oss med god pasta o vin/öl på en alldeles för mysig restaurang istället för att prova på lite nya, o enligt mig därmed spännande, o enligt Jimmie därmed magsjukeframkallande, kulinariska erfarenheter. Jag hatar när feghet lönar sig, men gott som tusan var det ändå :-(

Äntligen framme!

I Paris ..

Inspirerad av Morgan!

När vi bott här i Helsingborg i 2 dagar hade vi tjejfika med kursarna från Lund o då hade Bea även med sig sina kids, Moa o Morgan. Morgan är 2 veckor äldre än Vidar men är rätt mycket duktigare på typ allt... Men Vidar kände väl sig lite manad o medan Morgan satt o åt vanlig mat hur duktigt som helst så började helt plötsligt även Vidar käka sin mat! Sen dess äter han faktiskt det mesta!

Morgan visade ju även sina walking skills o helt plötsligt har Vidar också börjat släppa sargen o gå 5-6 steg lite då o då!

Slutsats: Bea, ni måste komma hit oftare!!!

Här ska de åkas skidoooor!

Räknade inte riktigt med att en flytt till Skåne skulle innebära massor med snö men så blev det! Kanon!

Så jag lastade i ovallade skidor o stavar utan trugor o drog till en golfbana där de spårat o så körde jag en mil på vingliga ben o med frost i håret... 

 Det var ju superkul o jättefint o när jag åkte därifrån i skymningen vid fyrasnåret var det fortfarande lockande (iaf i tanken, inte i kroppen) att dra ett varv till, när får man samma chans en gång till?

Elis rum

Elis rum är numera tapetserat och målat, kvar är att lägga golv (men då måste vi först bestämma om vi ska byta bara dörren eller även dörrkarmen..). Såhär såg det ut innan med en gammal heltäckningsmatta o en fuktskada bakom hurtsen som visserligen var åtgärdad men inte övermålad...

Såhär ser det ut nu med den nya tapeten o en sovande nöjd 2,5-åring i sängen. Vi har dock ingen vidvinkelkamera...

Dags att bära!

 Så blev det ju dags att verkligen flytta... flytthjälp bokat i båda städer, o de fick verkligen slita i snöyran...

 Elis o Vidar var väääldigt intresserade o hölls sysselsatta så gott det gick för att inte hamna i kläm. Elis har just nu en Pippi Långström (ja, han är noga med att poängtera att han INTE heter Långstrump!)-period så han skulle minsann hjälpa till o bära iklädd tofsar o allt... tur det räcker med lite yoghurt ibland för att kollra bort honom...

 Vidar är ju lite lättare att bara lyfta bort när han är i vägen, o en banan i mormors knä är ju aldrig fel.

 Som sagt, bra val av flytthelg var det inte... o värre blev det på vägen till Skåne...

men fram kom vi o nu är vi inflyttade. Sockengatan 88b, 25251 är adressen om någon undrar! Uppdateringar om huset kommer!

Bye-bye Växjö

Nu har vi flyttat o även skaffat lite tillfälligt internet så bloggen är återigen vid liv... Sista veckan i Växjö gjorde vi inte mycket än packade o fikade... Bl.a. bjöd de närmast sörjande grannarna på middag hemma hos Lina o Isak, o kidsen lekte rövare i vardagsrummet... fast Elis gjorde lite gästspel i köket för att trycka ner lite fler kakor när inte mamma o pappa hade koll...

9 månader

Vidar har hunnit bli hela 9 månader o mitt i allt strul kring kräksjuka o bröstknölen (som ni kan se på fotot, fattar inte att de trodde vi hade missat den i 9 månader...) så var det vägning o mätning. Hela 160g har han gått upp på en månad, låter inte mycket men med tanke på kräksjukan 2 dagar innan vägningen tyckte vi det var bra.

Utflyttningsfest

I helgen så lade vi alla sjukhusbekymmer åt sidan o bjöd in närmast sörjande på utflyttningsfest. Det var barnförbud så för första gången på väldigt länge kunde vi hade tequilarace... 

Barn- och bilförbud rådde vilket gjorda många väldigt glada när de såg drinkbordet (bilderna på det uteblir pga sensur..). Tummen upp!

 Det är ju inte bara vi som lämnar Växjö utan även vår gamla inneboende, hedersHeden Emma, som var co-host på festen. Hon var dock en av få nyktra pga axeloperation, det är tydligen inte rekommenderat att blanda morfintabletter med alkohol.... sen är ju frågan var hon skulle ha citronen i ett tequilarace när hon inte får röra ena armen... ;) Men hon hade kul ändå!

Knöl i bröstet...

Förra lördagen upptäckte vi att Vidar hade en vindruvestor knallhård knöl/bula i bröstet o sen dess har det varit några turer på diverse sjukvårdsinrättningar... Idag var förhoppningsvis sista omgången röntgen och ultraljud, budet är just nu (de är inte helt säkra) att det inte är leukemi, inte benutväxt från revbenen, och en massa andra saker det inte heller är som jag inte ens minns... men vad det ÄR, vet de inte... de gissar på en fet j-la smäll från nåt av hans misslyckade klättringar som resulterat i en brosk-/blodknöl som ska självmant försvinna inom nån vecka...

 Första ultraljudet var rätt spännande tyckte båda pojkarna.

 O Vidar tyckte det var helt ok så länge han fick pilla, men sen när han inte fick det behövde vi vara 3 stycken som höll fast honom, samt en som höll borta Elis.... Likadant när det blev ännu en omgång röntgenplåtar.

Så sen i väntan på besked blev vi satta i ett rum som ganska snabbt blev tråkigt.... dessutom fick vi besked mitt i sovstunden så jag hoppas att jag hörde rätt genom alla skrik...

För den som vill veta alla turer o oturer med läkare/sjukvårdsinstanser, håll i er nu...
Vi hittade Vidars knöl när vi var i Helsingborg, blev rådda av barnakuten att åka in. Väl där sa de "men han har ju inte feber så den har han väl haft hela livet, ni får åka hem o ta det med BVC". Tack för den..
På vägen hem spydde Vidar i bilen, vi misstänkte åksjuka. Sen spydde han hemma på kvällen, 1177 avrådde att avvakta. På tisdagen börjar Elis o jag spy som galningar så det var visst kräksjukan Vidar haft...
På onsdagen hade vi 9-månaderskontroll o BVC bokar tid för knölen på VC på torsdagen.
På torsdagen tar friske Jimmie Vidar till VC medan jag väntar hemma. Någon ringer hem till mig:
"vart har jag kommit?"               "till Ninni..."
"vad heter dina barn?"               "ursäkta, vem är du?"
"mår dina barn bra?"                 "URSÄKTA??? vem är du egentligen o varför frågar du det??"
"bry dig inte om det. har du oroat dig för dina barn?"                 "jag säger inte ett skit om mina barn utan att veta vem du är!"
"jag heter Lovisa"                       "??? jaha...."
"jag har dina barn här"                "jag hoppas att min man är där också!?????"
"ja, han sitter bredvid"                "ringer du från vårdcentralen eller? är du läkare?"

Samtalet fortsätter fruktansvärt konstigt o obehagligt, o hon ställer massa konstiga frågor. till slut får jag prata med Jimmie o ber honom ta reda på vad som pågår, blir vi anmälda till sos eller vad är det?
Jimmie kommer därifrån med en remiss utan att få veta vart remissen går, o utan att få veta varför hon ringde mig o ställde de konstiga frågorna. Båda vi är mycket illa till mods, tror de att vi slagit Vidar eller?
På fredag morgon ringer jag VC o ber att få tala med ansvarig. Jag berättar om samtalet o att vi är oroliga för vad som pågår. Hon berättar att Lovisa tydligen mått väldigt dåligt o att de håller på att ta hand om dr Lovisas alla patienter från torsdagen för att se vilka som blivit illa behandlade. Vidar o jag får komma på blixtbesök på VC igen för det finns inte en remiss, inte en enda anteckning från besöket, precis som Jimmie o Vidar aldrig varit där. Hon remitterar oss genast till röntgen o barnakuten o där spenderar Vidar o jag resten av fredagen utan att få veta något. De tar blodprover för att kolla cancer också o säger att vi får komma på måndag igen för ytterligare röntgen och ultraljud. Måndagstiden blir sen framflyttad till tisdag men sen ringer de på söndagen för att säga att det inte är ok att vänta ända till på tisdag så vi får stå på standby under måndagen för en akutröntgentid istället. Då blir vi nervösa igen.
O så idag då så vet vi fortfarande inte vad det är, utan bara lite gissningar av en himla massa läkare o överläkare o specialröntgenläkare... Suck... Behöver nog gå o vila lite...

Vart tog soffan vägen?

Den blev tydligen en bra hinderbana... 

Lilla hjälpredan

Det är ju jättespännande med ett nytt rum, o det är kul att få en uppgift, även om det bara är att ge pappa skruvar när han sätter upp renoveringsgips på väggarn!

Helsingborgsbesök

Numera bor vi i Helsingborg på helgerna o då visade Avenbergarna hur enkelt det var att spontanses, det tar nämligen 45 min dörr till dörr från deras lägenhet på Ribban i Malmö till vårt hus i Helsingborg, inte illa!

 Numera sitter vi med varsin unge i knät, vid våra utemöbler som agerar köksmöbler tills sista flytten..

 Vi testade lekparken några hundra meter bort i kylan, det verkar lovande!

 Sen smet vi o lämnade Henrik i vardagsrummet/tillfälliga sovrummet med 3 ungar... ;)

Viggo har blivit rätt ordentligt mycket större o var riktigt intressant tyckte Vidar som klättrade o ville klämma o känna på både näsa o allt möjligt han kunde komma åt.

Emildagen

I onsdags var det Emildagen, för den som inte har koll så är det Astrid Lindgrens födelsedag o sedan 32 år tillbaka även min... 

Firades med paket på sängen, sedan bajsblöjor o barnaskrik, en liten sovstund o sen kom favoritsvärmor o passade kidsen i 2 timmar så jag kunde köra rullskidor. Därefter kom syster yster på spagetti o köttfärssås-middag följt med tårta o när Jimmie stack för att spela badminton så nattade Frida o jag pojkarna för att sen kunna snacka lite i lugn o ro! Födelsedagar firas inte längre på samma sätt som förr... ;)

Stegen..

Väntar med pojkarna i bilen medan jimmie handlar på biltema. Elis går igenom alla bokstäver o säger 'a:et får inte luta, de vuxna måste fixa det! Men det är högt upp, man kan inte nå dit. Man måste ha en pall eller Anderssons tjurs stege. '

Mammig..

Eftersom Elis är mest pappig så uppskattar jag att Vidar är galet mammig, men ibland är det opraktiskt... 

Kollektiv tandborstning

Vidar älskar tandborstningen... än så länge iaf...

Ärligt talat så älskar han allt som har med badrummet att göra, framförallt Elis potta...Vidar har ett sjätte sinne för öppna toadörrar, o sprintkryper (för nu har han helt slutat åla) mot pottan, eller toaborsten eller papperskorgen så fort han får en chans. Numera har vi dessa föremål i badkaret istället...

Ny bilbarnstol?

Tror Elis börjar växa ur sin bilbarnstol... 

Halloween o feber

Vidar har det tufft när han får tänder, precis som Elis. 40 graders feber o förkylning är det som gäller nu när 7e tanden är på väg ut. Det enda som duger är att sitta i mammas famn. Så denna vecka när Jimmie jobbar kvällsskift (ca 3pm - midnatt) laddade jag för en lugn kväll med pojkarna, tänkte läsa lite bok för Elis med sjuke Vidar i famnen typ...

 Men icke sa nicke... pling plong på dörren sa det o plötsligt står granntöserna Märta o Ellen med en kompis o skriker "bus eller godis" medan jag försöker hoppa till lite lagom låtsasförskräckt (annars dör väl plutten i famnen av hjärtslag) o Elis står med tefatstora ögon o fattar ingenting när jag hämtar lite godis o lägger i deras korgar... ibland blir det inte som man tänkt sig... :)

Efter ett antal fler pling-plong på dörren sprang Elis omkring i lägenheten o skrek "busen godis" mest hela tiden... Vidar då? Han sov stenhårt i famnen...

Uppackning

I fredags fick vi huset! Så då gick även första flyttlasset till Helsingborg.

Ganska skönt att inte få all uppackning på samma gång, även om det ändå var lite krångligt att packa upp, leka med kidsen, inspektera städning, ta emot badrumsfirmor för offerter, besöka dagis, köpa rotgips och sova på 24 timmar...

Att sätta ihop vår bokhylla krävdes lite tid, energi o tankearbete (saker vi har lite ont om just nu) men Adon kom o hjälpte till genom att ta Elis på bio så vi kunde fokusera på bokhyllan o bara ha en pojke att hålla koll på (eller sätta i bokhyllan medan man bygger ihop den)! 

Bra förebilder!

Det där med förebilder.. efter alla timmar vid "gropen" så lärde sig ju Elis vilken maskin som skulle köras av vem, o eftersom grävmaskinisten (heter det så?) var en kvinna så leker alltid Elis att det är en vuxen flicka som kör grävmaskinen medan det är gubbar som kör alla andra maskiner.

Så igår när vi gick förbi soprummet så kom sopbilen o skulle hämta återvinningen, o ut kliver en söt tjej med hästsvans från förarplatsen o vinkar åt Elis som står o tittar imponerat när hon hämtar tunnorna o trycker på spakar o knappar o sen pratar hela vägen till dagis om sopbilen o den vuxna flickan som fick trycka på sopbilens alla spakar o knappar... O jag undrar om hon förstår vilken förebild hon är för både pojkar o flickor? 

Btw, ser ni hur intresserad även Vidar är? Inte klokt... det är en sopbil liksom... ;)

Jag vill också städa!

I helgen var det allmän städdag i bostadsrättsföreningen o Elis som är van vid att städa sina leksaker på kvällen var inte så sugen på att städa även på dagen... tills jag nämnde att det fanns en lift nere på gården för att rensa rännor o tak... DÅ helt plötsligt utbrister han "jag vill oxå städa!"

 Elis krattade faktiskt lite rabatter sen med, men efter att t.o.m. liften blivit tråkig var det mest den traditionsenliga rätten korv med bröd som hägrade... o kakorna... helt otroligt hur mycket aptit han har ibland..

 Vidar satt i vagnen o var på gott humör (inte många sekunder han inte blev gullad med när halva föreningen är ute) men det där med mat är inget som lockar honom än... 8 månader har han blivit men allt han vill göra med ett korvbröd är att smula o smula o smula o smula... ja, ni fattar... han gillar verkligen amning, vi kommer kunna vara med i ett sånt där "outsiders"-program på tv om barn som går i skolan men fortfarande ammar... suck...

8-månaderskontroll

Vidar har blivit 8 månader o vi var på BVC för att få OK-stämpel i baken som i Kalle Ankas julafton.. Värsta lekstunden blev det för att kontrollera att han kan banka, vinka, krypa, klättra, jollra osv.. OK-stämpel på allt ända tills det kom frågor om maten... då fick jag allt lite bannor för att han inte äter så mycket  riktig mat än... o mitt svar: han stänger munnen o vill inte ha.... herregud sicken diskussion... "men har du verkligen försökt?" "men om ni provar?"... OMG! Ser han tunn ut nånstans eller?  

70,8 cm (löjligt med den där ,8... det är ju typ 2 cm felmarginal så som han sprattlar..) o 8720g (tryckte i honom en banan precis innan för att maxa vikten hehe).
Elis vid samma ålder mätte 73,5 cm o 8850g.
Vidar: se upp, snart blir det till att bända upp käften vid matbordet om BVC ska vara nöjda... ;)

Titta jag kan gapa!

Vidar har fått 6 tänder! Som vi har väntat o väntat! (sovit något dåligt under utväxttiden så att säga...)

 När jag såg fotot på Vidar så kom jag på ett gammalt foto på Elis med liknande min, så nu var jag tvungen att lägga ut det oxå.. samma glapp mellan gaddarna däruppe, men samma härliga charm tycker vi!

Farmorsfirande!

Farmor Kerstin har fyllt år o i helgen firades hon med lite tårta, paket o barnbus o barnskrik ;)

Presenten var ett halsband med matchande örhängen som vi hittade i somras o vi var lite osäkra om vi verkligen visste var i flyttröran vi hade paketet, men som tur väl är hittade vi det. Visst blev hon, om möjligt, (måste ju fjäska lite) ännu finare? 

Max äter numera rejäla portioner gröt på sitt eget vis, med sitt frisörtäcke till handduk virat runt sig. Jimmie är inte den enda Petersson som inte gillar kladd...

Nån som undrar vad Elis håller på med? Det gör vi med...