Frihet!

Elis spjälsäng har bytts ut mot en växasäng och vår lilla inburade son kan nu härja fritt när han vaknar om nätterna. Vilket i praktiken betyder att han står upp i sängen och skriker (inget nytt där) eller springer till vårt sovrum och ställer sig i dörröppningen och skriker. Eller skriker gör han väl inte direkt, han ropar efter pappa eller mamma.

Hur ska man utnyttja allt extra utrymme på bästa sätt....

Nu väntar vi bara på att han ska stiga upp och leka tyst för sig själv tills klockan blir lagom mycket för mamma och pappa att stiga upp...och vänta lär vi får göra.

Inskolning har sitt pris

Elis ska börja hos dagmamma och inskolningen som ska pågå i två veckor började igår. Efter dagens pass cyklade vi hem och åt lunch. När Elis ätit färdigt ville han ner på golvet och leka medan jag satt kvar i köket och åt upp min mat.

Plötsligt kom jag att tänka på att det var väldigt tyst, lite för tyst, sådär tyst som att det är någon form av bus på gång. Detta fick ju undersökas så jag gick ut i hallen bara för att hitta en utslagen Elis totaldäckad på golvet med ena handen inne i ambulansen. Ta en titt genom framrutan på ambulansen på den andra bilden :-)


Snacka om att somna mitt i leken, men är man trött så är man!

Bakmonstret

I söndags hade vi lite familjetid när jag efter en liten stund upptäckte att Elis och Ninni hade smitit undan. Jag hittade dem i köket. Givetvis hade Elis släpat med Ninni för att baka. Just nu känns det hugget som stucket om han kommer bli bagare eller jobba inom fordonsindustrin när han blir "stor" :-).


Det gäller att koncentrera sig så att man får rätt proportioner på allt.

Kolla här nu farsan, så ska jag visa dig hur det går till när man ska baka!

För de som undrar så blev jag bjuden på scones till frukost av Ninni och Elis, vilken familj jag har!